Själv ukämpade jag min alldelens egna personliga landskamp med två (helt ovetande) norrmän i ett halvmoddigt skidspår. Upplägget för skidpasset; ta det lugnt, jobba på tekniken, hitta flytet. Utgången; Tempohets med spyan åkandes upp och ner i halsen i takt med backarna och de där j** norrmänen som höll en retsam distans. Men precis som Hellner, drog den här svensken med sin skejtteknik alá Boklöv det längsta strået och höll hålögt ihop de sista kilometrarna in i mål.
Oavsett vilka tävlingar man åker på är en sak densamma och det är den härliga stämningen och uppslutningen runt de tävlande. Från vallaboden ut i spåret håller man humöret uppe och hejar på varandra i alla lägen. Få klubbar har så många "övriga" med på tävlingarna som det här gänget. Alltid kul! Återkommer med rapport från Barmarks SM;et 2011 och lärdomen från start via dike till mål. Men det är en annan story.
Hörs!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar